Lovas fibromyalgi

Hej bloggen!
Börjar med att tacka för era varma kommentarer på gårdagens inlägg, det värmer.

Igår var jag nog mer chockad av allt, idag har det smällt in och jag känner mig arg. Jag känner mig faktiskt kränkt, men har bestämt mig för att inte kränka mig själv. Jag fortsätter som vanligt och fokuserar på det jag kan göra nått åt.

Men man kan aldrig slutas förvånas om det man får höra av läkare, är inte första gången. En annan läkare sa förut att jag var sjuk på grund av mitt låga självförtroende. Vilket är ett stort skämt, jag har verkligen inget dåligt självförtroende! På mötet igår tyckte inte bara läkaren att jag inte skulle se mig som sjuk, hon tyckte också att jag behövde en mamma! Vet inte om jag ska skratta eller gråta åt det. Någon mamma behöver jag inte! ...Det jag behöver är vård, stöd och trygghet.

Någon skrev i kommentarsfältet och undrade om jag inte har kroniskt trötthetssyndrom (ME), det har jag med största sannolikhet. Dock anser min läkare att det ingår i min fibrodiagnos, hon särskiljer alltså inte diagnoserna.

Nästa fredag ska jag prata med med coach och då kommer jag ta upp allt jag känner och tycker om mötet.

Nu till nått helt annat, jag har köpt nya vinterskor. Riktiga vinterskor! De har ordentlig sula och är fodrade med riktig fårskin. Så nu har jag riktigt varma skor i vinter, men inga pengar kvar på kontot. Gäller att prioritera sina pengar, men känns helt rätt. Funkar inte med värken att gå och frysa om fötterna. Förhoppningsvis kommer de hålla i många år också... Känns skönt att redan vara beredd för en kall vinter!