onsdag 26 oktober 2011



Är det sant?!

Idag har min älskling fått nytt jobb! Känns för bra för att vara sant. Han har inte trivs så bra på sitt nuvarande och det har också varit väldigt fysiskt tungt. Känns så himla härligt att han fått ett nytt jobb, kan knappt tro att det är sant. Hans nuvarande anställning går ut på fredag och på måndag börjar han sitt nya jobb. Känns som en liten nystart för oss båda och jag är så glad för hans skull.

Skönt också att trygga ekonomin. Är det nått jag ofta oroar mig för är det min ekonomi. Jag har redan börjat oroa mig för när min sjukskrivning går ut. Den går ut i mars, så måste börja styra upp min framtid. Tyvärr så har de lagt ner den vårdcentralen jag gick på när sjukskrivningen gick igenom. Så jag står i princip utan läkare. Det känns lite otryggt, för tycker att det tar tid att bygga upp ett förtroende. Jag är ju beroende av sjukvård.

Idag ska jag ringa till min nya vårdcentral och boka en tid med min nya läkare. Känner att jag behöver ha ett avstämningsmöte, hur läget är just nu och hur vi ska tackla framtiden. Jag måste förnya mitt recept på citodon också, har gått åt mycket senaste tiden. Idag har jag jätte ont i ansiktet, som om huvudet ska sprängas och mår också illa. Kanske är migrän, som min sista läkare sa. Men vi hann inte gå till botten med det, så vet fortfarande inte vad det är. Röntgade bihålorna och de var helt okej. Så är antigen migrän eller att fibron spridit sig.

Känns jobbigt att inte veta vad det är. Smärtan i huvudet går inte heller hantera, känns som huvudet ska sprängas, får synrubbningar och mår illa. Min vanliga smärta i kroppen kan jag hantera bättre, kan göra saker fast det gör ont. Men med huvudet blir det värre när jag rör mig, så blir sängliggande och då ökar mina smärtor i kroppen samtidigt.

Väntar också på att försäkringskassan ska höra av sig, börjar bli dags. Vet att de kommer vilja kasta in mig i nått åtgärdsprogram. Min framtiden för ser oviss ut. Bästa lösningen skulle vara om jag bara blev bättre, så jag kan börja plugga. Det är min dröm och förr eller senare kommer jag att försöka. Men gäller bara att hitta rätt tidpunkt, jag måste ju orka. I dagsläget tror jag inte jag har resurserna som krävs. Känns fortfarande som mitt mående går som i en berg och dalbana. Försöker ha tålamod och inte ge upp mina drömmar. Försöka och åter försöka, hitta min egna väg.

Så en dålig dag fysiskt, men glad i sinnet. Lite saker att ta tag i, räknar mig själv vid det här laget som en autodidakt socionom. Längtar till pojkvännen kommer hem så vi kan fira! Är en stor lättnad att han fått jobb! En känsla av lite trygghet och att det går åt rätt håll för oss. Kanske en vändning trots allt. 

1 kommentar: