måndag 21 november 2011


















































Ryckte upp mig

I lördags kände jag mig rätt nedstämd, det mesta kändes jobbigt, trött och ont. Blev smärtstillande tillslut. På kvällen sen grät jag lite samtidigt som jag blev oerhört trött på mig själv. Så igår ryckte jag upp mig. Gick upp tidigt och var en sväng och kollade på MMA hos pojkvännens brorsa.

Sen tog vi en promenad i skogen med Fedor. Passade på att plocka lite mossa och ris till mina nyinköpta hyacinter. Så dekorerade för fullt när vi kom hem. Har inte gjort de helt klara, känns inte som man får först nästa helg. Hoppas de slår ut snart, luktar ju så himla gott.

Efter det åkte jag på julmarknad med en vän. Var mysigt och skönt att komma iväg lite, eftersom jag var hemma hela dagen innan. Fick lite julstämminig fast det regnade. Åkte också förbi innebandylagets match, kom lagom till period två. De ledde matchen och såg riktigt bra ut. Tyvärr tappade de precis på slutet, jäkligt tråkigt. Men bestämt mig för att nästa säsong ska jag försöka spela matcher, man blir så himla sugen när man kollar på dem. Blir liksom lite pirr i kroppen.

Väl hemma igen efter den här super dagen, var jag både hungrig och trött. Slog pojkvännen i alfapet och kollade på film.

Idag gick jag också upp tidigt för att hinna med allt innan jag skulle iväg på det här projektet som FK kastat in mig i. Mötet skulle egentligen ta två timmar, men eftersom jag är rätt snabb på att fylla i blanketter så var jag klar en halvtimme innan. Idag så presenterade hon projektet, vad det ska gå ut på och så. Sen skulle vi börja med min kartläggning, dvs de redan nämnda blanketterna. Hon var verkligen imponerad av min speed, men man får väl in en viss rutin med sånt när man dansat med myndigheter i några år.

Hon pratade också lite om stress, fast det inte va inom ramen inom projektet. Hon sa lite korta saker om min fibrodiaganos som jag tog lite illa vid mig av. Nu förtiden så lyssnar man verkligen bara på ena örat när någon kommer med orsaker till mitt sjukdomstillstånd. Gud, har fått så många olika förklaringar av olika personer, många vettiga, men också en massa skit. Hon sa till mig att själens smärta har satt sig i min kropp... suck! Inte riktigt så jag känner...  Klart att mitt liv inte varit en dans på rosor, men vems har det? Sen började hon babbla om hormoner också, visst mitt hormonsystem kanske inte är 100 %, men hade det varit så enkelt hade nog läkarna upptäckt mitt problem för längesen och gett mig mediciner för det. Tycker man ska passa sig för att uttala sig om människor sjukdomar, om man inte är läkare eller är en annan auktoritet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar