Funderingar från sängen
Idag har jag inte mått så bra, legat i sängen en del och funderat. Funderar på min uppgivenhet som jag haft senare tid, brukar yttra sig genom att jag blir ledsen. Tänker på ett tidigare inlägg där jag berättade hur ledsen jag blev när vi gick förbi skidspåret... Själva kärnan är att jag sörjer den gamla friska Lova, antar att det är en del i min acceptansprocess som jag måste igenom. Att min uppgivenhet handlar om att jag faktiskt måste ge upp saker och ting. Nästan som en identitetskris, att jag numera är en annan person som jag inte riktigt definierat än. Förut presterade jag mycket, nu kan jag inte lägre göra det på samma sätt. Det är väl en en av de tydligaste skillnaderna från förr.
Nu måste något nytt växa fram och jag vet att det inte handlar om prestation. En förnyad självkänsla och en ny slags medvetenhet behöver mogna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar